En kvalificering låter ett reguljärt uttryck antingen matcha ett angivet antal eller intervall av ett tecken, en teckenklass eller ett delmönster.
En kvalificering innesluts av klamrar ({ och }) och har den allmänna formen {[minimalt antal][,[maximalt antal]]}.
Användningen förklaras bäst med exempel:
{1}Exakt en förekomst
{0,1}Noll eller en förekomst
{,1}Samma sak, med mindre ansträngning ;)
{5,10}Minst 5 men maximalt 10 förekomster
{5,}Minst 5 förekomster, inget maximum
Det finns dessutom några förkortningar:
*(asterisk)liknar
{0,}, hittar ett godtyckligt antal förekomster.+(plustecken)liknar
{1,}, åtminstone en förekomst.?(frågetecken)liknar
{0,1}, noll eller en förekomst.
När kvalificeringar utan maximum används, så matchar reguljära uttryck normalt så mycket av söksträngen som möjligt, ett beteende som ofta kallas för glupskt.
Modern programvara för reguljära uttryck tillhandahåller en möjlighet att ”stänga av det glupska beteendet”, även om det är det grafiska gränssnittet som måste ge dig tillgång till den här funktionen. En sökdialogruta som tillhandahåller sökning med reguljära uttryck skulle kunna ha en kryssruta som heter ”Minimal matchning”, och borde också ange att glupskt beteende är det normala.
Här är några exempel på att använda kvalificering:
^\d{4,5}\sMatchar siffrorna i ”1234 gå” och ”12345 nu”, men varken ”567 elva” eller ”223459 någonstans”.
\s+Matchar en eller flera blanktecken.
(bla){1,}Matchar samtliga ”blablabla” och ”bla” i ”blad” eller ”dubbla”.
/?>Matchar ”/>” i ”<slut/>” samt ”>” i ”<start>”.